SVERIGE var det första landet i världen som införde statlig censur för offentligt visade filmer. förra året föreslog SVENSKA BIOGRAFBYRÅN, myndigheten som granskar filmer som visas på bio i landet, att man ville avskaffa sig själv. det måste vara unikt i byråkratiska SVERIGE, landet där man faktiskt inte har full koll på hur många myndigheter och utredningar som existerar simultant eftersom det helt enkelt finns så många och antalet hela tiden förändras, att man som myndighet ogiltigförklarar sitt eget existensberättigande. motivationen var bland annat att man förlorat sin ställning som censurmyndighet eftersom den nya tekniken gör att de eventuella censur-insatserna som man skulle vilja göra helt sonika skulle vara verkningslösa på grund av att människor har den tekniska förmågan att komma åt ocensurerade originalverk ändå.
nu följer svenska staten upp med en konkret lagsremiss där man föreslår att åldersgränserna förvisso ska finnas kvar, men att möjligheten att göra censurklipp tas bort helt. en ny mediemyndighet för barn och ungdomar ska ta över åldersbestämmelserna. en fullskalig proposition kommer läggas under våren 2010, och kan bli lagstadgad 2011 – ett hundra år efter det att den ursprungligen infördes.
det verkar finnas hopp för landet lagom. censur är ett uttryck för överförmynderi. filmskapare ska ha rätt att skapa vilka verk som helst med vilka sammanfogningar av bild, ljud och innehåll som man själv önskar. sedan har publiken alltid möjligheten, och rättigheten, att vägra att betala för att ta del av denna kulturprodukt. precis som sig bör.
No comments
i film-SVERIGE är HARRY SCHEIN en legend. det var mannen som skapade det SVENSKA FILMINSTITUTET. för mina norska läsare är han kanske mer okänd. nu har det utkommit en ny bok, “CITIZEN SCHEIN”, som är en samling av texter om mannen, legenden, arvet. idag skriver PER T. OHLSSON, före detta politisk chefredaktör på SYDSVENSKA DAGBLADET, om honom. en fin text som kan agera fin söndagslektyr.
No comments
one of my definite favourite films is “SPY GAME”, starring a seasoned ROBERT REDFORD and BRAD PITT. it´s mixture of a much smarter screenplay than one might think at first glance, great milieus, scoring and visuals makes it one of the better spy dramas out there. I´ve probably watched the film about twenty times, and it still makes me smile like a schoolchild, watching REDFORD rather enjoy his status as a “senior spy”, and the match-up between him and PITT, who is basically the REDFORD for the 21st century, only much more versatile. but here´s the kicker… I never realized, until this very night, that it was actually TONY SCOTT who directed the film. for almost ten years, I´ve been living under the assumption that it was his brother, RIDLEY SCOTT, who had done it. somehow, I´ve managed to totally miss that fact. having realized that now, the energetic editing of the film makes sense, but feeling-wise, it sure passes as a RIDLEY SCOTT film. these two brothers are definitely on the top of my list when it comes to inspirations.
No comments
often, on film sets, there are a few invaluable persons on your crew that fills a position that is not in the crew manifest. these persons inhabit character traits that are impossible to have as a basic requirement, because it´s a talent so personally unique to each of these persons, that it´s a true gift if you´re able to be in their presence. these persons has an energy and a calmness in their emotional output that works to harmonize the rest of the crew. they´re touched. they just have what I call “The It-Factor”. they spread, for lack of a better word, LOVE. their presence is so important for the social and psychological structure on a set, that a film can make it or break it depending on whether or not you have the great fortune of having one or two persons on your crew roster. a funny comment just at the right place, a blink of the eye, a pad on the shoulder or just a single gaze, is sometimes all that is necessary to set the tone. these persons NEVER lose their cool or their positivity, and on a stressful film set, that is GOLD, because the rest of the crew will follow. as a director and a teamleader on set, more often than not, you tend to sink into yourself and get caught up by the process and the machinery of shooting a film. money can´t buy, what these kind of persons are able to give you in such moments: a kharma-reminder to step out of yourself, to take in the situation in full, and breath. I´ve been extremely fortunate enough to work with several such persons, rare as they are. JARNO LEE VINSENCIUS, my Director of Photography on three of my films, is ALWAYS positive, no matter what, and has saved my ass on several occasions. ANTONIO ACEVEDO, a wonderful grip and gaff, has a smoothness and an unbelivably vibrant positive energy with that heavenly smile of his, and, also, the wonderful RUMI GEIGER, who with his zen-lik approach to life probably saved my soul in that very comforting, slow-pace walk we took one very late night after one of the first shooting days of “THE SUPERHERO” in Ystad last summer.
I bring this phenomenon up, because I just finished reading a memorative text on AIN`T IT COOL NEWS about on-set still photographer PIERRE VINET, who has created some of the most vivid still shots in recent times. he was director PETER JACKSON´s still photographer, and I´m willing to bet, after reading this text, that PETER JACKSON feels the same way about him as I do with the persons mentioned above. they are key, and he will be sorely missed. thank you, MY DEAR FRIENDS, for giving me energy on set, and off. LOVE.
No comments
en idé är givetvis något av det mest värdefulla man kan ha. vissa idéer är självklara och kräver impulsiv och omedelbar uppmärksamhet. andra idéer kräver mer tid och dem ska man låta vara ifred tills det att de kommer till en. de kommer när de är redo. ibland tvingas man också inse att vissa idéer inte är värda att vänta på eftersom de anlände av andra anledningar än för sitt eget rättfärdigande. man har en skyldighet att förvalta sina idéer på det vis som passar just en specifik idé. att missbruka en idées förtroende kan visa sig få katastrofala konsekvenser.
just nu förvaltar jag ett antal olika idéer, som alla möjligtvis kan bli till konkreta filmer. vissa av dem är omedelbara medan andra låter sig berätta för mig att de inte har så bråttom. båda formerna behövs. båda energislagen kräver sin man. tålamod och blitzkrieg.
No comments
finally. a sequel that makes sense. OLIVER STONE´s coming “WALL STREET: MONEY NEVER SLEEPS” (hokey title, though..) looks, atleast according to this trailer here, to be one helluva fun ride. I haven´t seen a male actor in MICHAEL DOUGLAS age bracket having so much fine with a character since AL PACINO in “THE DEVIL´S ADVOCATE”. can´t wait to see MICHAEL DOUGLAS return to his true form!
No comments
one of my all time favourite TV-series is the USA Networks TV-series version of LUC BESSONs film with the same title, “LA FEMME NIKITA”. it starred PETA WILSON and ROY DUBUIS as Nikita and Michael, respectively. it did much better, what J.J. ABRAM´s inferior, but much highly budgeted, “ALIAS” shortly thereafter. it was actually popular enough amongst fans that the network decided to commission a shortened fifth season of the series to wrap up all of the epic storylines. it might not have had the highest budget, but the show was probably one of the best scripted TV-series of all time. the psychological darkness, portrayed brilliantly by PETA WILSON, was staggering. now comes news of a new TV-series version. this time, the series will depict NIKITA on the run from SECTION, the lethal assassination organization she once belonged to.
actress MAGGIE Q is sought after for the lead role. early warning signs though: producer/director McG is executive producing it.
No comments
skånska morgontidningen SYDSVENSKA DAGBLADET publicerar idag en stor och bra intervju med den tyska regissören WERNER HERZOG. den är gjord av tidningens grand (not old) cinematic lady ANNIKA GUSTAFSSON. jag har själv blivit intervjuad av henne och det är en fröjd att prata med en journalist som inte bara vet varför hon ställer de frågor hon gör, utan som är passionerad inför ämnet. ibland tror jag att filmjournalistik är den enda riktiga fackjournalistiken eftersom sportjournalistik saknar allt existensberättigande och ekonomijournalistik är torr. i intervjun slår HERZOG fast det som jag genom andra varianter hört ganska mycket den senaste tiden: “Den som vill bli filmare måste vara beredd på motgångar och förödmjukelser i åratal“, samtidigt som han följer upp med en tröstande kommentar, i form av en anekdot. vid ett tillfälle var han nära att ge upp sitt eget filmskapande, varpå hans mentor LOTTE EISNER sa till honom att “filmhistorien inte skulle tillåta mig att ge upp”.
det är samma, om än möjligt självbedragande, inställningen jag har till mitt eget skapande. just nu är det fruktansvärt svårt att få det att gå ihop. i toppen av min kreativitet måste jag läsa en heltidskurs för att överhuvudtaget kunna överleva. den skånska filmsfären är inte stor nog för att skapa möjligheter till försörjning för flera unga skånska filmare. häromkvällen, på ett kick-off party på BoostHBG på DUNKERS KULTURHUS i HELSINGBORG, var det någon som sa, apropå situationen, att “som filmare måste man vara beredd att ha två eller tre andra jobb vid sidan av.” det var en kommentar som satte sig djupt inom mig och anslog en irritation. ska det verkligen behöva vara så? måste man som ung filmare erkänna sig besegrad av omständigheterna och leva ett begränsat ekonomiskt liv? måste man lida för att kunna skapa bra film? den senaste tiden har för mig personligen varit en tid av ytterligheter – å ena sidan har förhandsvisningen av “SUPERHJÄLTEN” gett mig ny energi och förnyad vision om vad det är som jag faktiskt vill göra, så blir den dagliga schizofrenetiska akten av att behöva koncentrera sig på någonting man inte är fullt ut engagerad i, betyngande. det skapar oreda och ofokus.
men så insåg jag någonting, som trots all är betryggande. “som filmare måste man vara beredd att ha två eller tre andra jobb vid sidan av.” det finns en styrka i denna menings innehåll. för det är filmen som är i centrum – de två, tre andra jobben man måste ha samtidigt, är trots allt det som är vid sidan av. så länge man påminner sig själv om det och inte tillåts bli nerstämd eller allt för stressad, så ska det nog gå vägen. för filmhistorien tillåter oss inte att ge upp. och om vi gjorde det, så skulle den aldrig förlåta oss.
2 comments
WORLD PRESS PHOTO AWARDS har nu hållits och vinnarna har publicerats. som rörlig bildfanatiker undgår man ofta det faktum att stillbilden är vår tekniska moder. bra stillbildsfotografering kan skänka oss långt mer inspiration och insikt än något annat medium. se vinnarna här.
No comments
svenska superintervjuaren STINA LUNDBERG DABROWSKI kommer leda en svensk version av JAMES LIPTON:s “INSIDE THE ACTOR´S STUDIO”, med start i april. för närvarande är det oklart om CINETEKET:s nya intervjuserie kommer att spelas in och TV-sändas, men det verkar som att så blir fallet. dumt vore annat.
No comments
RSS Feed